onsdag 8 juni 2011

Rensar mitt huvud. Guld för den som läser♥

Jag hatar att skriva att livet är åt helvete för alla tror bara man skriver det för att få uppmärksamhet, men inte jag. För när man verkligen mår dåligt, och man verkligen behöver dom där kompisarna så finns dom inte. Man förväntar sej att dom står där i vått och torrt, dag som natt men d gör dom flesta inte. Kanske inte jag heller, jag vet inte. Man förväntar sej att allt ska flyta på och vara helt perfekt som i en dröm men d flesta personer döljer för mycket och de får en att må så jävlit så att i några fall leder det till att man skär sej, skolkar, rymmer egentligen va fan som helst ibland även de värsta..självmord, för att man inte orkar längre. Man har trott att "vännerna" har stått bakom en, skulle ha stötta en i vad som helst, aldrig ljuga men framför allt de viktigaste i en sann vänskap att man kan säga allt till dom, verkligen ALLT,när som helst utan att dom sprider det vidare.

Man kan egentligen beskriva konkret hur en vän är :
Om du står på ett berg och du ska låtsas falla ska kompisen stå där bakom och ta emot när du faller , det håller ett tag men till slut orkar inte kompisen stå där och ta emot längre. Du märker kanske att det inte står någon där längre, två eller tre gånger tar du emot dej själv med foten men efter ett tag orkar du inte lägga bak foten så att du inte ramlar utan du bara faller. Det är i princip så det händer.

På den lilla ö jag lever,där har mina sk vänner, sprids allt som en löpeld det går så fort att efter två tre dagar kan hela ön veta det, när det egentligen var menat att bara vi två skulle ha vetat d. Man måste verkligen veta att man kan lita på personen till hundra procent. Jag vet inte vem jag kan lita på, och hur ska man egentligen få reda på att man kan lita på personen, själv vet jag fan inte.
Det finns frågor man kan ställa sej men som man aldrig får svar på tex
- Hur ska man veta att kompisen står där?
- Hur ska man veta att kompisen inte ljuger, eller säger vidare?
Men en av d största frågorna handlar egentligen inte om vad den andra gör utan vad man själv gör. Och de tänker dom flesta inte på.
- Hur ska man veta att man SJÄLV inte gör fel
- Att man själv inte gör de saker som man tycker är fel
- Hur ska man veta att man själv inte är den där vännen som inte orkar fånga hur länge som helst.
Det är det som är problemet egentligen. Om alla skulle fundera över vad man själv gör skulle allting bli så himla mycket bättre, även jag skulle behöva fundera, jag säger inte att jag är den hemska vännen men jag säger inte heller att jag är den bästa, jag vet egentligen inte vem jag är, för jag har inte ställt frågorna till mej själv utan bara till alla andra, jag har bara funderat över
vad alla andra gör för fel, inte vad jag själv gör.
Så om alla skulle ta en stund och fundera över vad man gör för fel mot andra, skulle världen bli så mycket bättre

guld till den som orkat läsa
förlåt om jag skriver som en kratta men, jag mår så mycket bättre nu (:



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar